Vad har gjort Karlskoga så framgångsrikt – med många nya innovationer? Det ska forskare vid Örebro universitet ta reda på. De ska följa utvecklingen från 1880-talets kanontillverkning fram till dagens 3D-printning teknik. Målet är att få reda på vad som gör att vissa miljöer främjar innovationer och entreprenörskap.
Gott om råvaror och energi lade grunden till de svenska järnbruken men till skillnad från många andra bruk i Bergslagen tog Bofors en annan väg från slutet av 1800-talet. Det blev snabbt ett ovanligt teknik- och ingenjörsintensivt företag.
– Inte minst var Alfred Nobel viktig som innovatör och ägare så klart, säger Mats Lundmark, professor i kulturgeografi.
Ett nytt forskningsprojekt vid Örebro universitet ska undersöka vad det är i en miljö som Karlskoga som gör det möjligt för företag och innovationer att växa fram. Men hjälp av en databas som har information om människor som arbetar i eller flyttar in och ut ur Karlskoga kan forskarna lägga ett pussel. Databasen innehåller information om till exempel utbildningsbakgrund och tidigare arbetsgivare och sträcker sig mellan 1990–2017. Detta kommer att kompletteras med interjuver med nyckelpositioner inom industri och samhälle.
– Med hjälp av databasen kan vi fånga upp den senaste utvecklingen. Alfred Nobel Science Park och utvecklingen av 3D-printtekniken till exempel, säger Mats Lundmark.
Nästa steg är att undersöka teknik- och samhällsutvecklingen i Karlskoga i ett längre perspektiv. Startpunkten är 1880-talets övergång till produktion av kanoner i Karlskoga.
Det vore intressant att följa utvecklingen åtminstone fram till och med 2000-talets uppdelning i Saab Dynamics och brittiskägda BAE Systems. Forskarna kommer att undersöka hur konkreta tekniksprång kunde genomföras, vilka aktörer som var centrala, och vilka relationer och samarbeten som gjorde nya innovationer möjliga.
– Vi kommer att utlysa en anställning som postdoktor under våren 2018 och senare i år kommer vi även anställa en doktorand, säger Mats Lundmark.
– Forskningsresultaten kommer inte bara ha ett vetenskapligt värde utan vara användbara för universitetets samverkanssatsningar, säger Örebro universitets rektor Johan Schnürer.
