Ett paradigmskifte inom svensk industri är nödvändigt inom kort, inte bara för att säkerställa en hållbar produktion utan också för att möjliggöra nya affärsmodeller som säkrar långsiktig konkurrenskraft. Det är en av huvudslutsatserna i rapporten ”Vägen framåt för skandinaviska industriföretag” som Tieto och Kungliga Tekniska Högskolan presenterar idag.

I takt med att digitaliseringen ökar och kundkraven och de miljömässiga utmaningarna växer, ökar också behovet av ett förändrat synsätt på industriell tillverkning. Dessa utmaningar är högst upp på agendan för den svenska industrin och att anamma ny teknologi är en fråga om överlevnad för många företag. Enligt den nya rapporten ”Vägen framåt för skandinaviska industriföretag”, som publiceras av Tieto och KTH idag, är långsiktig konkurrenskraft inom räckhåll för alla tillverkningsföretag, stora som små, förutsatt att förändringsresan påbörjas redan nu.

– När det gäller digitalisering måste aktörer inom både diskret tillverkning och processindustrin agera snabbt för att komma ikapp andra branscher som exempelvis telekom och detaljhandeln. Det kan göras inom en relativt kort tidsram men det kräver tydligt definierade visioner och mål, säger Per Håkansson, chef för tillverkningsindustrin i Sverige på Tieto.

Nio trender som banar vägen för paradigmskifte i svensk industri

I rapporten identifierar Tieto och KTH flera pådrivande faktorer som möjliggör ett industriellt paradigmskifte, bland annat intelligenta produkter, nya banbrytande material, delningsekonomin och Internet of Things. Tillsammans utgör dessa pådrivande faktorer grunden för nio trender som kan och bör leda till skapandet av nya, smarta affärsmodeller hos svenska industriföretag:

Skalbara och mobila lösningar.

I takt med att kundkraven förändras styrs utvecklingen bort från konventionell volymproduktion mot olika produktvarianter i medelstora volymer. Övergången till skalbara och kostnadseffektiva IT-system och nya affärsstrategier är inte bara strategiskt viktig, den är en fråga om överlevnad för många företag. En mycket trolig konsekvens av utvecklingen är att tillverkningsföretagens främsta inkomstkälla kommer att förändras helt i takt med att de måste förlita sig på underleverantörer i olika branschsegment. Därmed kan även den väletablerade strategin att ha en enda stor produktionsanläggning snart vara ett minne blott för många verksamheter.

Framtidens produktionsmodell.

I framtidens industriproduktion kommer automatisering och ”Plug-to-Order” (PTO) att vara avgörande inslag. PTO syftar till en produktionsmodell där företagen slipper köpa maskinutrustning som används och sedan skrotas enligt nuvarande rutiner. Istället kommer dessa maskiner att hyras eller ingå i leasingavtal och kan dessutom självoptimeras och konfigureras helt utan manuell input. När maskinerna blir gamla och tappar värde i produktionscykeln skickas de tillbaka till leverantörerna.

”Coopetition” driver utvecklingen.

Begreppet ”coopetition” som lanserades på 1990-talet är nu aktuellt igen. ”Coopetition” visar på möjligheterna som uppstår när företag inom samma intressesfär samarbetar för att bidra till kontinuerlig förbättring av produktionsprocesser. Metoden har blivit allt vanligare och resultaten har visats vara banbrytande både vad det gäller etablering av långsiktiga relationer och för att driva utvecklingen framåt inom olika branschsektorer.

Additativ tillverkning för miljövänligare processer.

Minimering av spill och avfall och ansvarsfullt användande av resurser är inte bara nödvändigt ur miljösynpunkt. För företagen är hållbarhet minst lika viktig för att kunna säkra framtida konkurrenskraft. Att skapa miljövänligare processer står högt på agendan och allt fler nya metoder och teknologier testas och utvärderas kontinuerligt.

Tillverkning flyttar till molnet.

Allt eftersom teknikutvecklingen ökar i takt kommer allt fler industriföretag att utforska nya tankesätt och förändra sina metoder i grunden. För att kunna hantera mer information kommer beslutsfattare att behöva ha kontinuerlig tillgång till aktuell och färsk data och rapporter från fabriksgolven och andra nyckelkällor. Kraschande kommunikationsverktyg eller mjukvaror som inte möter behoven innebär stora risker och kan skada kundrelationer mer än någonsin förr. Med denna risk i åtanke börjar allt fler företag inse fördelarna med att introducera molnbaserade plattformar som fungerar som integrerade informationsportaler – med tillgänglighet från vilken plats som helst. Allt fler molnlösningar erbjuder också den flexibla betalningsmodellen ”pay-as-you-go” vilket innebär att företagen endast betalar för den kapacitet som används.

Metrologins nya roll.

Den mest lovande forskningen inom produktionsmetrologi är utvecklingen av ”in-line” mättekniker och verktyg som är automatiserade, snabba och pålitliga och som kan kombineras med strategisk mätningsplanering. Planering av all form av mätning är ett viktigt steg för att minska kostnaderna i tillverkningsprocesser där försämrad kvalitet i produktionsleden kan få stora konsekvenser. Studier visar att med in-line metrologi som kontinuerligt övervakar processer kan besparingar på så mycket som 40 procent bli möjliga.

Adaptiv planering.

Under flera år har ”Just in Time”-leveranser varit ett strategiskt mål för många företag men få kan briljera med att ha lyckats fullt ut. Demand Responsive Planning (DRP) är ett verktyg som har stor potential att förändra situationen. Genom införandet av ett systematiserat flöde för aktiviteter kan hanteringen av arbetsuppgifter effektiviseras.

Hantering av övergången.

Vissa företag kommer att behöva förbereda sig för övergången tidigare och snabbare än andra. Nuvarande IT system har spelat ut sin roll och nått slutet av sin livslängd. De flesta av dessa är baserade på en IT-arkitektur som etablerades på 1960-talet (Programmable Logic Controller – PLC) och som nu är föråldrad. Dessa system kan inte byggas ut för att möta de nya kundkraven som tillverkare ställs inför.

Ökad konnektivitetet.

Att skapa förutsättningarna för total konnektivitet som inbegriper kundkrav och efterfrågan samt produktionsprocesser och distribution kommer att vara en viktig utmaning de närmaste åren. Datainsamling relaterat till varje steg inom produktutvecklingen är en grundförutsättning för att moderna produktionssystem ska kunna fungera på ett effektivt sätt. Dessutom måste informationen kanaliseras till rätt person som kan ta välinformerade beslut.

Sverige drivs främst av sin industri och en nedgång inom denna sektor påverkar välfärdssamhället i stort. Tillverkningsindustrin är en viktig samhällsekonomisk kraft och om dess behov försummas kan konsekvenserna bli katastrofala.

-Det är oundvikligt att företagen redan nu måste ta ställning till digitaliseringen och vad den betyder för enskilda verksamheter. Vi är helt överens med KTH att tiden är mogen för nya metoder inom riskanalys utifrån den nya verkligheten och att en grundlig översyn av befintliga IT-system är kritiskt. Att omfamna möjligheterna som moderniseringen innebär är det enda sättet för företagen att överleva stormen, säkra sina positioner och skapa tillväxt, säger Per Håkansson.