Hur lång är livslängden för en robot från ABB? Den frågan kan Magnussons i Genarp inte svara på – än. Fyra robotar från 1970-talet polerar fortfarande rörböjar hos företaget.

När ABB:s robotar installerades hos Magnussons i Genarp AB:s fabrik mitt på landsbygden i södra Sverige, låg ABBA etta på topplistorna världen över, oljan kostade 13 dollar fatet och världens befolkning var omkring fyra miljarder.

Ungefär fyra decennier och 7,7 miljoner cykler senare arbetar robotarna fortfarande med att plocka upp och polera rörböjar med ett nästan mänskligt handlag.

1973 besökte Leif Jönsson, som var vd för familjeföretaget Magnussons, ABB:s monter på en utställning i Stockholm. Där demonstrerades IRB 6, världens första eldrivna mikroprocessorstyrda robot.

Leif Jönsson såg direkt hur robotarna kunde öka produktiviteten för hans verksamhet och köpte en robot som fortfarande körs i verkstaden i dag. Kort därefter köptes ytterligare tre IRB 6-robotar in.

Magnussons tillverkar rörböjar för industriella ändamål. Företaget tar sex meter långa rostfria rör med olika diameter, kapar dem i kortare delar och böjer dem. Hur böjningen går till är en väl bevarad hemlighet, men resultatet är en böj utan godsförtunning, veck och ojämnheter. Bland företagets kunder finns Alfa Laval och Tetra Pak.

Robotarna plockar upp en böj från ett vertikalt magasin som rymmer mellan 12 och 35 böjar och placerar den mot ett slipband. Med största försiktighet förs böjen fram och tillbaka över det roterande bandet. Efter omkring en minut pausar roboten, lägger försiktigt ned böjen och tar sedan lika försiktigt upp den igen från andra änden för att fortsätta slipningen. När böjen är färdigslipad snurrar roboten runt och upprepar proceduren med nylonborstar för att ge böjen en borstad yta. Alltihop tar fyra till sex minuter.

Lika värdefulla år efter år

Fördelarna med att använda robotar, till exempel säkrare arbetsmiljö och högre produktivitet, är desamma nu som då.– Det här är ett tungt, monotont och repetitivt jobb, berättar Mats Jönsson som har jobbat på Magnussons sedan 1980 då han började som artonåring. Det är tufft för axlarna att göra jobbet manuellt, och de kvinnliga medarbetarna som skötte poleringen innan robotarna kom fick ofta skador med tiden.

Han uppskattar att en robot är omkring 25 till 30 procent mer produktiv än en människa. – En erfaren person kan nog jobba lika fort som roboten, berättar han, men robotarna tar inga raster.

På 1970- och 1980-talet var den internationella efterfrågan på Magnussons rörböjar stor. Då kördes alla fyra robotarna varje dag, dygnet runt. – Min pappa slutade jobbet vid fyra, men åkte tillbaka igen vid tio på kvällen för att fylla på magasinen, berättar Mats. Sedan fortsatte robotarna i sex timmar till.

De enda begränsningarna med att köra dem utan övervakning är att magasinen måste fyllas på med nya böjar och att slippapperen slits ut och måste bytas ut.

S1-styrsystemen till robotarna körs fortfarande med den ursprungliga kassettbaserade programvaran. – Vi behöver inte uppdatera programvaran, för den gör fortfarande samma jobb som på 1970-talet, säger Mats. Och för den delen, tillägger han med ett leende, tror jag inte det går heller, för det går inte att ansluta en dator till systemet.

Evigt hållbara?

Reservdelar kan naturligtvis vara ganska svåra att få tag på, men hittills har företaget hittat rätt delar på Internet.– Ta i trä, men vi har inte behövt göra många reparationer, säger Mats. De senaste sex åren har robotarna till exempel bara orsakat tre stopp.

Trots att robotarna körts nästan två miljoner cykler vardera är de fortfarande lätta att sköta. Mats behöver bara kontrollera dem då och då. Under tiden kan han sköta annat.– De är värda sin vikt i guld, säger han. Men hur länge till kan robotarna egentligen hålla? På Magnussons är det ingen som vet, men de tänker fortsätta tillverka rörböjar på samma sätt i många år framöver.

Denna artikel har tidigare publicerats i ABB Kunden nr 1/2012